KEBABGRÄNSEN NÄRMAR SIG STORTORGET

Sammanfattning:
Forskaren Ola Thufvesson ifrågasätter exploatörernas och investerarnas vurm för att bygga jättelika gallerior som Mall of Scandinavia. I USA, där allt händer först, läggs varuhusen ned och sedan millennieskiftet görs det få nya satsningar i köpcentra. I stället bygger man stadslika köpstråk.
Här hemma får externhandeln härja fritt på bekostnad av centrumhandeln.

Alla talar om urbaniseringen, hur unga billösa barnfamiljer väljer att bo kvar i staden och gör sina inköp i centrum. Men trenden, om den nu finns, har inte avsatt några större spår i detaljhandeln. Intäktsmässigt står externhandeln stark och i stället kryper kebab- och nagelskulptursgränsen allt närmre Stortorget i våra städer.

Av Roland Wirstedt

De sista orden ska tillskrivas Ola Thufvesson, som är universitetslektor på institutionen för service management och tjänstevetenskap vid Lunds Universitet. Han forskar kring varför vi upplever vissa platser som attraktiva, dynamiska och kreativa medan vi tycker tvärtom om andra. Ola Thufvesson menar att fastighetsägarna och stadsplanerarna måste bli bättre på att samarbeta och bestämma sig för vilka gator och torg man ska satsa på, var A-stråken finns och se var flödet av konsumenter är tillräckligt stort. Det krävs ett klustertänkande och koncentration för att bibehålla attraktionsvärdet, annars är risken stor för att utförslöpan för stadskärnorna fortsätter.”När den riktiga detaljhandeln försvinner blir den ond spiral. Fastighetsägarna ger efter för påstridiga entreprenörer och juicebarerna och pizzeriorna, utan riktig ekonomisk bärkraft, brer ut sig”, säger Ola Thufvesson.

Flera orsaker
Han ser flera orsaker till att centrumhandeln har det svårt. En är att kompetensen hos stadsbyggnadskontoren när det gäller retail är låg. Det är allt för få som förstår sig på marknadskrafterna och som ser vikten av tillräckliga flöden för att butiker ska bära sig. Arkitekter och landskapsarkitekter som inte har någon utbildning i detaljhandelns ekonomi reder inte ut det och externhandeln får härja fritt.Ofta kräver stadsbyggnadskontoren att det ska inrättas butikslokaler i nybyggda fastigheter utan att ta hänsyn till var dessa ligger. Ola Thufvesson tar som exempel en fastighet som det kommunägda Helsingborgshem uppförde för tiotalet år sedan. Trots protester från bostadsföretaget tvingades det bygga en butikslokal i bottenplanet, som ingen vill hyra. Det slutade med att Helsingborgshem själv fick ta hyreskontraktet och använda lokalen till en så kallad bobutik.
”Möjligen kunde man kräva att det byggdes affärslokaler på måfå på 1950-talet då varje kvarter hade en mjölkbutik, men i dag krävs det koncentration annars förstärks bilden av en centrumhandel som håller på att utarmas om det även i nybyggda lokaler flyttar in mäklarkontor och kaffebarer.”

Pekar på paradox
Ola Thufvesson pekar på en paradox och det är att de miljöer som de flesta människor uppskattar och som de gärna promenerar i är sådana som oftast inte är planlagda, som medeltida gatunät eller skånska fiskelägen.
”Det gick snett någon gång på 1930-talet när modernismen bröt igenom och man såg mer till att lägenheter och fastigheter skulle vara funktionella. Det uppfördes stora enformiga bostadsområden som signalerar att här handlar det enbart om boende och att här finns inget trevligt eller spännande att se.”Det som gör att vi exempelvis uppskattar medeltida stadskärnor och gärna driver runt i sådana urbana miljöer är detaljrikedomen och variationen. Allt det där som försvann med modernismen.
Många köpcentrum och varuhus från 70- och 80-talet ligger i fyrkantiga betongklossar, som nästan alla upplever som fula. Och när de nu håller på att bli sunkiga och nedslitna har fulheten ett högt pris. Det är frågan om det är rimligt att rusta upp dem och försöka göra dem attraktiva för dagens konsumenter.

Obegripligt
En annan obegriplighet tycker Ola Thufvesson är de svenska investeringarna i jättelika gallerior som Mall of Scandinavia och Emporia.
”I USA lägger man ned gallerior och varuhus och efter millennieskiftet har det gjorts väldigt få nya investeringar. Där håller man i stället på att gå varvet runt och uppfinna staden på nytt. Exploatörerna bygger stadslika handelsstråk med trottoarer och butiker med bostäder ovanpå.”
Förklaringen är att det tar för lång tid att åka till ett varuhus när man bara ska uträtta några få ärenden. Då vill man i stället ha butiker längs en gata dit man kör med sin bil. Parkerar, rusar in och köper det man ska ha och ger sig iväg igen.För att stadskärnorna ska få en renässans sätter Ola Thufvesson sitt hopp till e-handeln och de unga urbana familjerna. Det är den sortens ekonomiska krafter som om de blir tillräckligt starka kan förändra bilden.
”Om showrooms och filialbutiker där butikskedjorna visar upp sina bästsäljare i mindre lokaler i centrum blir mer allmänna tror jag det kan få stor betydelse. Ikea har ju redan tagit fram ett citykoncept och förhoppningsvis följer fler kedjor efter.”Sedan hoppas han att allt fler unga familjer har tröttnat på att jobba i centrum, bo i förorten och handla längs vägen. Att de vill bo, arbeta och handla på ett och samma ställe.

Irrationell
”Men det finns många handelstrender och människan är irrationell, så det är svårt att säga vart utvecklingen är på väg. Just nu ser jag ingen trend som utmärker sig mer än någon annan. Men det är vi konsumenter, planerare, butiksägare och fastighetsägare som tillsammans formar trenderna. Frågan man bör ställa sig är vad det är för samhälle vi vill ha. Att exempelvis ta flyget till Ullared för att köpa billigt schampo är knappast rimligt.”
Ola Thufvesson tycker att politikerna borde ha tagit ett större ansvar för att bromsa utvecklingen av externa handelsområden. Han tror att det kommunala planmonopolet har varit något av en bov i dramat. Det heter ofta att tillåter inte vår kommun ett handelsområde så gör grannkommunen det.
”Jag tycker det är ett ganska lågt sätt att argumentera. Det går utmärkt bra för kommunerna att samordna sophantering, kraftnät, järnvägar och annat men när det kommer till handelsetableringar är det rena vilda västern.”

Kör omvägar
Ola Thufvesson arbetar just nu med ett projekt som innebär att slumpvis utvalda personer får skriva så kallade konsumentdagböcker som sedan analyseras av ett forskarlag.
Det man har kunnat se hittills är att bilen inbjuder till väldigt irrationella köpbeteenden.
”Vi har sett hur en familj åker iväg på torsdagen för att veckohandla och redan dagen efter måste köra iväg för att komplettera sitt veckoköp. Eller hur folk kör en sju kilometers omväg för att det är gratis parkering.”En trend som är tydlig i dagböckerna är att folk vill handla i farten. Oavsett om man åker tunnelbana, cyklar eller kör bil så vill man uträtta ett eller två ärenden på vägen.
”Man åker inte till de stora galleriorna med familjen för att gå runt och mysa en halv dag som många beslutsfattare tycks tro. Det är därför åtskilliga köpcentra dör i USA och de mer normala köpstråken och shoppinggatorna återuppstår”, säger Ola Thufvesson.

[Innovation & Retail, Resumé #25]


Tweet about this on TwitterShare on FacebookShare on LinkedInEmail this to someone