EN DIGITAL MISSIONÄR

Om Claes Magnusson hade fötts ett halvt sekel tidigare hade han förmodligen blivit kvar på Karlskronavarvet som generationerna före honom. Men nu växte han upp i början av persondatorns era. I stället för att bygga båtar blev digitaliseringen hans kall.

Av Roland Wirstedt

Han finns dock kvar i varvsmiljön. Vi träffas på MINC, Malmös Incubator, som ligger på Kockums gamla varvsområde i Västra Hamnen. Nere i den stora foajén är det fullt med studenter och förhoppningsfulla startup-företagare som sitter lutade över sina laptops.
Efter en del meckande med ett bokningsprogram hittar Claes Magnusson ett sammanträdesrum som ska vara ledigt. Vi knallar dit.
När han fick GYF:s stora branschpris på årets Bok- och Biblioteksmässa kallades han för en ”visionär missionär”. En välfunnen formulering som väl beskriver att Claes Magnusson oförtröttligt har predikat digitaliseringens förtjänster och pekat ut dess riktning under drygt 30 år.
Frustrerad
Missionsarbetet i den grafiska branschen började med att Claes Magnusson var frustrerad. Det var i mitten av åttiotalet och efter några års studier på Lunds Universitet arbetade han som reklamare och var irriterad över att han inte hade kontroll över sina original. På den tiden sändes printade texter iväg och fotosattes i spalt.
Claes Magnusson köpte in en Macintosh-dator och lyckades efter en hel del pyssel att själv ta fram tryckfärdiga original direkt från datorn.
– Gjorde man rätt blev det riktigt, riktigt bra, säger han.
Ryktet spred sig i branschen om att Claes Magnusson hade hittat lösningen och allt fler tog kontakt och ville att han skulle komma och hjälpa dem.
– Jag hade ingen affärsplan utan det bara blev så. Jag slutade min anställning och åkte land och rike runt och höll kurser.
Efter ett tag insåg han att det vore smartare att i stället för att flänga runt samla de intresserade på en plats.

MacMeckarna
– Det var starten för MacMeckarna. Jag drog igång företaget i april 1987, för trettio år sedan, men det känns som om det vore igår, säger han och skakar lite misstroget på huvudet.
Verksamheten växte och kom att bli en viktig faktor när dagspressen digitaliserades. MacMeckarna låg bakom Aftonbladets första nyhetssida på nätet. Företaget såg till att landets morgontidningar kunde lägga upp valresultat för riksdagen 1994 på sina hemsidor. Samma år höll Claes förmodligen Sveriges första webb-utbildning i Malmö.
Något år senare är han med om att starta Academedia, som i dag är landets största friskola.
– Men det är inte min förtjänst. Vi startade företaget därför att vi var intresserade av att utveckla e-learning. Det var när investmentbolaget Bure, som redan hade köpt på sig flera skolor, klev in tio år senare som tillväxten tog ordentlig fart, men då lämnade jag Academedia.

Viktig erfarenhet
En viktig erfarenhet som Claes Magnusson gjorde både när det gäller Mackmeckarna och Academedia är att inte dra på sig en massa lokaler och fast anställda medarbetare.
– När verksamheterna växte fick jag ägna väldigt mycket tid åt att hitta beläggning för våra lokaler. Det kändes mer som om jag var i fastighetsbranschen än IT-branschen. Resultatet blev ibland något konstruerade utbildningar som PC-körkort och annat som inte alltid var särskilt roligt för lärarna eller givande för eleverna.
I dag driver Claes Magnusson två bolag: MacMeckarna AB och Sveriges Yrkeshögskola AB. Under det sistnämnda bolaget sorterar en rad bifirmor med registrerade varumärken som Malmö Yrkeshögskola, Skånes Yrkeshögskola, Gotlands Yrkeshögskola och så vidare.
Här gäller det att vara väldigt flexibel eftersom de olika utbildningarna hittills bara har beviljats två starter åt gången av Myndigheten för yrkeshögskolan. Därför har utbildningsanordnaren inte vetat om kursen, trots god beläggning, fått fortsätta. Denna ständiga omprövning har vållat mycken oro både bland skolor och studenter som sökt kurserna. Claes Magnusson har även han fått nobben när det gäller nya utbildningar.

Lovtal
Därför är det något överraskande att han närmast håller ett lovtal över YH-utbildningens upplägg när det kommer på tal.
Han gillar det nära samarbetet med det lokala näringslivet, som i praktiken styr kursutbudet, och citerar Pia Enochsson den första generaldirektören för YH-myndigheten som sa att den nya yrkeshögskolan ska vara ett tältläger, inte bygga marmorpalats.
– Även om jag själv drabbas tycker jag det är bra att myndigheten rör om och ser över kursutbudet med jämna mellanrum.
Och alla gillar YH-utbildningen på grund av dess track record där nio av tio får jobb efter genomgången kurs. Politikerna är väldigt förtjusta och regeringens budget för 2018 sker det en kraftig utbyggnad av antalet YH-platser. Det innebär bland annat att antalet kursstarter kommer att utökas från dagens två till att praxis blir tre med möjlighet upp till fem kursstarter.

Tältläger
De ”tältläger” som Claes Magnusson har rest har sin bas på olika inkubatorer runt om i landet. Just nu finns hans yrkeshögskolor på nämnda MINC i Malmö, Ideon i Lund och Mindpark i Helsingborg. Här finns flexibiliteten när det gäller lokaler och nätverk med hög IT-kompetens. Dessutom är det en stimulerande miljö för studenterna.
– Många av dem som går våra utbildningar startar egna företag. En del för att de hoppas bli uppköpta av Google och bli miljardärer, men många gör det därför att de nya jobben sällan är heltidsjobb. Det finns få företag som exempelvis behöver ha en heltidsanställd apputvecklare. På inkubatorerna kan studenterna få all hjälp de behöver med sitt nya företag och sin affärsidé, säger Claes Magnusson.

Framtiden
När det gäller hans tankar om framtiden kan den kanske bäst illustreras med en kurs som Malmö Yrkeshögskola anordnar. Den heter Content producer.
– För 25 år sedan hade det varit en utbildning till grafisk originalare. Nu handlar det om att kunna skapa innehåll till alla plattformar som webb, mobil, video och så vidare, men självklart även trycksaker. Flera reklambyråer sänder hit sina medarbetare för att uppdatera sina kunskaper. Deras gamla kunnande tillsammans med den nya ger dem en fantastisk multikompetens.
Och så tror han även att den grafiska branschen måste agera. Erbjuda lösningar och tjänster till flera plattformar där det gedigna grafiska kunnandet är en konkurrensfördel.
– Kunderna ser ju en trygghet i sin grafiska leverantör, som har gjort deras katalog i hundra år. De vill att samma företag även ska göra deras digitala presentation för mobilen och webben. Jag vet att några företag har gått på nitar och att det inte är lätt att satsa på nya affärsområden på en vikande marknad, men jag tror det är den vägen man måste gå.

Händer inget
Claes Magnusson har sysslat med lärande och digitalisering under större delen av sitt yrkesliv. Han har suttit med i mängder av kommittéer och varit på flera konferenser som har behandlat den svenska skolan och digitaliseringen.
– Det där arbetet har pågått i snart tio år, men inget har hänt. Vi kommer ingenstans. Jag flög i taket när jag fick klart för mig att Skolverket hade siktet inställt på 2022, då skall man vara klar med den här förändringen. Jag menade varför inte nästa år?
Hans analys är att Skolverket är så rädda för att göra fel att man väljer att göra ingenting alls. Under tiden är det flera årskullar av barn som inte får någon vettig inblick i vad digitaliseringen betyder genom att exempelvis lära sig enklare programmering.

Mikrokrets
I Storbritannien har BBC tagit fram en mikrokrets, ”microbit”, som går att programmera. Med den kan barnen exempelvis skapa egna spel eller styra sina elektroniska leksaker. Flera år i rad har BBC delat ut microbiten till alla femteklassare i landet.
– Jag önskar att Skolverket hade gjort något liknande här hemma i stället för att lägga pengarna på möten och konferenser. Nu ställer framsynta svenska föräldrar sina barn i kö till privata initiativ som Coderdojo och Barnhack. Och det är ju bra, men på det sättet når man ju bara ett litet fåtal.
För egen del drömmer Claes Magnusson om att starta en privat högskola, som skulle motsvara akademiens fjärde, femte år, alltså en magister eller masterutbildning.
– Det är många som har läst på universitet och högskola som hör av sig. De har varit ute några år och jobbat och har hunnit bli dryga trettio år och känner att de vill fräscha upp sina kunskaper. En sådan privat högskola ska jag starta härnäst, säger Claes Magnusson.

Claes Magnusson:
Ålder 58 år.
Är gift och har tre barn. Ett tvillingpar som är nio år och en storebror som är 11. Alla pojkar.
Född och uppvuxen på Tjurkö i Karlskrona skärgård.
Jobbade ett år på Karlskronavarvet innan han flyttade till Lund och läste ADB och statskunskap.
Har gått den så kallade rektorsutbildningen.
På fritiden är det barnen som gäller.

Branschens pris:
Grafiska Yrkenas Främjande (GYF) är Grafiska Företagens och Almegas gemensamma stiftelse med ändamål att ge bidrag till undervisning och utbildning inom den grafiska industrin, gynna vetenskaplig forskning inom det grafiska området samt på andra sätt främja de grafiska yrkena. Stipendierna delas ut varje år under Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg.
I år fick Claes Magnusson det så kallade Branschpriset på 100 000 kronor.